Imorse när jag satt på toasisten och vänta in gravtestet så hoppades jag ju såklart ingenting annat än att det skulle vara ett fint plus där! Vilket det var :D men däremot så har jag ingen sån där aaas glad känsla? Det känns som att jag är mer orolig än glad liksom? Är det någon som förstår mig eller är jag helt onormal nu? Jag är mer såhär att men oj shit jag är gravid, fan va kul, spännande men läskigt? Jag är ju så tidigt gången så allt kan hända?! Tänk om bebisen dör eller redan är död där inne eller att det bara är visar fel på testerna...eller att jag kommer gå runt i flera veckor och sen få missfall jättesent!
Herregud varför tänker jag så? Är det för jag velat bli gravid så länge jag kan minnas och nu när jag väl är det så är jag mer rädd än glad? Fan positiva tankar nu!! :-)
Hej! :-)
Vad roligt att du tittade in här och hoppas du vill följa vår resa till det efterlängtade plusset! Jag är 22 år och har nyss slutat med p-piller (25/12-14) och har bestämt mig att 2015 ska bli vårt år, då SKA jag bli gravid! Har även sjukdomen endometrios som kan göra att det är svårare att bli gravid men jag tror på mig själv och kommer inte ge upp hoppet, nu kör vi!:-)